Asiatiska schackspel

Varför har asiatiska brädspel fortfarande fastnat i antiken?

När du söker efter “asiatiska brädspel” i Google Bilder får du i princip traditionella gamla brädspel som Go, Xiangqi och Mahjong. Och när du söker efter “amerikanska brädspel” får du många ljusa och roliga brädspel och de flesta av dem är Monopolbaserade. Och när du söker efter “Europeiska brädspel” får du många strategiska brädspel.

Många asiater verkar vara beroende av video- och mobilspel, medan försäljningen av brädspel i USA och Europa växer med 15-20 %. Ett växande antal bordsspel samlar in mer pengar än videospel genom crowdfunding-plattformar som Kickstarter. Det beror främst på att allt fler unga bestämmer sig för att bryta sig loss från mobila enheter och sociala medier och ägna sig åt fler sociala aktiviteter, som brädspel.

Så, jämfört med USA och Europa, varför har asiatiska spel fastnat i antiken?

Asiatiska brädspel

Sen exponering för moderna brädspel

Många spelare i Asien växte upp med att spela mer traditionella brädspel som Go, Xiangqi och Mahjong. Men deras verkliga inträde i spelkulturen är genom att spela spel som StartCraft, Counter-strike eller olika MMORPGs som World of Warcraft. De hoppade över utvecklingsstadierna för amatörbrädspel och rollspel med penna och papper, en process som är avgörande för att skapa öppna världar och fantastiska upplevelser för spelare.

Brist på innovation och designförmåga

Asiatiska spel har tidigare kritiserats som spinoff-kopior av andra spel. I Kina är många MMORPGs baserade på berättelserna om Resan till väst, Romance of the Three Kingdoms eller Swordsman-serien.

Svagt upphovsrättsskydd

Det finns också många utmärkta brädspelsdesigners i Asien, och de har också förmågan att designa anpassade brädspel som är jämförbara med dem i Europa och USA. Bristen på immateriella rättigheter i många asiatiska länder har dock slagit hårt mot formgivarnas kreativa vilja.

Asiatiska brädspelskaféer

Hyran stiger

Asiens fastighetsboom och hyrespriser har lett till en nedgång i brädspelskaféer. Brädspelskaféer är ofta den “första kontaktpunkten” för vanliga konsumenter med brädspel, och många asiatiska brädspelskaféer har tvingats stänga eller minska på grund av stigande hyror.

Kaféer är också ovänliga mot människor som spelar brädspel under längre perioder i sina lokaler eftersom de hoppas kunna välkomna fler nya kunder. Brädspelsspelare å andra sidan är ofta för uppslukade av spelet och glömmer ofta att beställa mer drinkar.

Personliga inkomst- och tidsfrågor

I takt med att asiater blir rikare och har mer personlig tid, ökar deras efterfrågan på brädspel tyst. De köper brädspel och spelar dem i bekvämligheten av hemmet eller klubben, inte på trånga och bullriga kaféer.

Slutord

Vi bör dock ha stora förhoppningar på brädspelsmarknaden i Asien, eftersom människor gradvis börjar gå bort från elektroniska enheter och återgå till sociala aktiviteter som fokuserar på socialisering och interaktion.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *